BARA BÖCKER!

EBBAS BOK

Bokrecensioner, Drama, Historia Permalink0

 

 

Författare: Maria Gustavsdotter

Antal sidor: 364

Första stycket: ”Orgeln i Morlanda kyrka började spela. Ebba tyckte sig omsluten av de tunga tonerna som av en mjuk, men tung sjal. Motvilligt öppnade hon sin psalmbok för att sjunga. Det lät alltid bättre utan församlingens röster, de skar sig oskönt mot varandra, basarna från de bakfulla männen längst bak och de darriga gumrösterna bakom henne. Ändå hade Ebba vid sin sida sin styvmor, Anna Theodora som ägde en klar och vacker sopran. Om Ebba fått välja hade de nöjt sig med att lyssna på orgeln. Men det var viktigt med psalmsång även om man inte höll tonen. Med den kunde man jaga djävulen på flykten och de häxor som kanske gömde sig i kyrkbänkarna torkade ihop och blev till fnas och damm.”

HANDLING:

När Bohuslän i februari 1658 blir svenskt växer missnöjet mot det nya styret. Livet är hårt för de många fattiga bohuslänningarna. I Morlanda prästgård bor Ebba kvar. Hennes äldre systrar har sedan länge lämnat hemmet och även Ebba drömmer om ett annat liv. Hon vill komma bort från den virriga styvmodern och bort från den skrämmande prästen Jostein Erlendsen som envisas med att de ska gifta sig. Ebba använder sin sjukdom som ursäkt och tillbringar dagarna vid vävstolen, bara där känner hon sig lycklig.


OMDÖME:

Efter att ha följt systrarna Morlandeus under två tidigare, underbara böcker såg jag verkligen fram emot den tredje, och magin håller i sig! Maria Gustavsdotter är sannerligen en mästarinna på historia och man riktigt sveps in i 1600-talets Sverige. Trots att alla romaner är fristående tycker jag man gör bäst i att läsa alla i rätt följd för det är först i ”Ebbas bok” som man verkligen märker hur alla karaktärer har utvecklats. Flickor har blivit kvinnor, pojkar har blivit män, och rädda små personligheter har hittat sitt mod och tar plats. Framför allt är det imponerande att läsa om hur kvinnorna blir mer och mer självsäkra.

Karaktärerna är lika engagerande som alltid och jag får gång på gång påminna mig själv om att det bara är en bok jag läser. Jostein blir en karaktär som verkligen väcker ilska och det känns nästan fascinerande att man kan känna ett sådant hat mot en människa som inte ens är verklig. Men det är också det som gör en riktigt bra roman enligt mig. Man ska engageras, bli glad, ledsen, arg! Och det blir jag verkligen i ”Ebbas bok”. Jämför jag, och det kan jag inte låta bli att göra, med de tidigare böckerna tycker jag nog fortfarande att ”Ulrikas bok” är strået vassare, men det är med väldigt små marginaler.

Jag hade förberett mig på att behöva lämna familjen Morlandeus men blev lyckligt överraskad när jag såg att det faktiskt finns en fjärde bok i serien. Den kommer då att följa en annan gren, nämligen Ulrikas styvson och hans fru Ylva i just ”Ylvas bok”. Om vi sedan får fortsätta följa Katarina och Ebba återstår att se, oavsett ser jag fram emot att läsa ännu en bok av Gustavsdotter.

 

 
 
Till top