SILVERVIKEN
FÖRFATTARE: Jojo Moyes
ANTAL SIDOR: 424
FÖRSTA STYCKET: ”Mitt namn är Kathleen Whittier Mostyn och när jag var sjutton år blev jag berömd för att ha fångat den största haj man någonsin sett i New South Wales: en sandtigerhaj med så elaka ögon att den fortfarande såg ut att vilja slita folk i stycken flera dagar efter att vi hade fått upp den på land. Det var vid den tiden när Silver Bay hade tagits över av sportfiskare och i tre veckors tid talade man inte om något annat än min haj. En tidningsreporter kom från Newcastle och tog ett foto av oss två tillsammans (det är jag som har baddräkt). Hajen var nära två meter längre än jag, och då hade fotografen ändå bett mig att ta på högklackade skor.”
HANDLING:
Liza McCullen har aldrig kunnat fly sitt förflutna. Men som tur är älskar hon den lilla orten där hon bor, Silver Bay. En vacker kuststad i Australien där alla känner varandra och kvällarna kännetecknas av solnedgångar och ljudet av vågor. Här kan Liza garantera sin dotter Hannah en trygg uppväxt.
Men när engelsmannen Mike Dormer anländer till Silver Bay förändras allt. Tanken är att han snabbt ska bygga upp en hotellverksamhet och sedan dra vidare. Men inom kort lär han känna Liza McCullen och hennes dotter, och Lizas kärlek till sitt familjeföretag och buktens valar smittar av sig på Mike. När hotellbygget påbörjas blir det uppenbart att djurlivet i vattnet utanför Silver Bay drabbas negativt. Och plötsligt måste Mike välja sida.
OMDÖME:
Ännu en pärla av Jojo Moyes. Feel-good när det är som allra bäst, med relationsskildringar och personporträtt som riktigt letar sig in i hjärtat. Det är trovärdigt och mångbottnat. Ganska få karaktärer får ta plats, men på något sätt känns det fortfarande som att jag får lära känna hela Silver Bay. Det handlar om skuld, om kärlek i alla dess former, om ett litet samhälle med stora känslor och mitt i allt finns valarna och den Australienska kusten som verkligen ger färg åt hela historien.
Moyes skriver verkligen med sådan känsla, med sådant engagemang. Jag kan riktigt känna författaren i varje mening. En berättarröst som både underhåller och engagerar. Som ger en lättsam verklighetsflykt, men samtidigt en undervisande sådan. Det är alltid en historia med djup, en historia med tyngd, som alltid lämnar läsaren lite mer fulländad efter sista sidan. Det är en historia som håller hela vägen, och jag har ingenting att klaga på.
Tidigare skrivet av Jojo Moyes:
Sophies historia, Sista brevet från din älskade, Toner i natten, Under Londons broar
