DET LILLA BAGERIET PÅ STRANDPROMENADEN

 

 

 

 

Författare: Jenny Colgan

Antal sidor: 402

Första stycket: ”Många år senare, när hon var en gammal dam och befann sig miltals därifrån, skulle Polly ha svårt att förklara att det var så de levde på den tiden. Vissa dagar kunde de ta sig över till fastlandet med bil, men ibland var de tvungna att ta båten. Ibland var de isolerade under lång tid, och ingen visste när eller hur de skulle komma över: tidvattentabellerna visade bara tidvattnet, inte vädret.”

 

HANDLING:

Polly hade allt: jobb, bostad och pojkvän. En konkurs senare är hon alldeles ensam och när hon flyttar till ett rum ovanpå ett nedlagt bageri i en fiskeby återupptar hon sitt största intresse. Snart sprids doften av hennes nybakade bröd över strandpromenaden. Givmilt delar hon det med en skadad lunnefågelunge och de nyfunna vännerna: fiskaren Tarnie och hans besättning. Pollys buttra hyresvärdinna driver ortens bageri, men hennes bröd blir sämre för varje år som går, och hon känner sig hotad när allt fler föredrar Pollys bröd. Fast besluten att nå dit hon vill utan att trampa på någons tår tar Polly små men lyckosamma steg framåt. Och när hon får kontakt med den hemlighetsfulle biodlaren Huck och hans stormrike vän Reuben tar ett nytt kapitel i hennes liv sin början.

 

OMDÖME:

Jag älskade Colgans tidigare bok ”Den lilla bokhandeln runt hörnet”. Det var feel good när den är som allra bäst, och ”Det lilla bageriet på strandpromenaden” hamnar inte långt efter! Karaktärerna är väl beskrivna och på sitt sätt väldigt trevliga. Författaren har en förmåga att skapa fiktiva karaktärer som jag blir lite sugen på att träffa och lära känna i verkligheten. Blanda detta med underbara miljöskildringar, vardagsproblem, spänning och lite romans så har vi återigen en feel good-roman som hamnar högt upp i listan. Det är mysigt och lättläst och handlingen flyter på i ett alldeles lagom tempo och när boken är slut känner jag inte att jag saknar någonting.

Det enda jag har att påpeka är att den ibland är lite väl förutsägbar. I alla fall mer än bokhandeln. Det är ibland lite för gulligt, nästan puttig-nuttigt sött. Men jag läser vidare trots att jag redan vet vad som kommer hända. Till bokens försvar kan nämnas att det också finns partier som för mig var helt oförutsägbara vilket gör att det i slutändan nästan blir plus minus noll på den fronten. Bageriet är en underbar feel good-roman och trots att det ibland blir lite för gulligt och förutsägbart läste jag den med ett varmt hjärta och vaket sinne. Som upplevelse tycker jag nog att bokhandeln var lite bättre, men denna förtjänar en stark nia!

 

 
0 kommentarer

DEN LILLA BOKHANDELN RUNT HÖRNET

 
Författare: Jenny Colgan
Antal sidor: 344
Första stycket: ”Problemet när det händer bra saker är att de väldigt ofta kamouflerar sig som hemska saker. Tänk, vad fint det skulle vara ifall någon kunde klappa en på axeln när man går igenom någonting jobbigt och säga: ’Oroa dig inte, det är helt och hållet värt det. Det känns fruktansvärt just nu, men jag lovar att det kommer att ordna sig till sist.’ Då skulle du kunna säga: ’Tack, min goda fe.’ Och kanske också: ’Kommer jag någonsin att gå ner de där tre kilona?’ Och då skulle hon svara: ’Naturligtvis, mitt barn!’ ”

HANDLING:
Nina Redmond älskar böcker. Att para ihop rätt bok med rätt läsare är hennes passion. Men när stadens bibliotek lägger ner står hon plötsligt utan jobb. Med bilen full av övergivna böcker vet hon inte vad hon ska ta sig för. Efter ett möte med en karriärcoach får hon en idé. Hon ska starta en egen bokhandel, på hjul! Hon hittar den perfekta lilla varubussen i en annons. Det är bara ett problem hon måste flytta till Skottland.

Fast besluten att leva ut sina drömmar, och med styrkan hos sina romanhjältinnor Katniss Everdeen och Elizabeth Bennet i ryggen, tar hon steget ut i det okända. Hon lyckas förvandla den gamla bussen till en rullande bokhandel och ger sig ut i grannskapet, men att locka till sig de svårflirtade skottarna blir inte lika lätt som hon först trott. Hon får möta en mängd människor som både förgyller och förpestar hennes tillvaro.


OMDÖME:
Å vad jag älskade den här boken! Återigen är det en bok som handlar om böcker, vilket jag älskar (och till skillnad från ”Den lilla bokhandeln i Paris” är detta en bra bok som handlar om böcker!) men den handlar också om så mycket mer. Det handlar om kärlek, vänskap, hopp och att följa sina drömmar. Böckerna och Ninas passion för dessa blir den röda tråd som håller ihop historien och karaktärerna i den. Allting känns väldigt pittoreskt och målande och jag kommer på mig själv att önska att Nina var en riktig människa så jag kunde få träffa henne. Författaren har den där speciella talangen att få karaktärerna att riktigt hoppa upp ur boken. Jag förstår henne, jag kan relatera till henne, jag kan lära mig av henne. Ibland kan jag tycka att hon är lite väl naiv och tafatt och tänka: är storstadsmänniskor verkligen så här vilsna så fort de kommer ut på landsbygden? Men i slutändan spelar detta ingen roll. Till och med jag har faktiskt vänner som jag skulle kunna lära ett och annat om att spendera tid på landet.
 
Sedan är det också ett extra plus att historien utspelar sig i Skottland. Det gröna, harmoniska landskapet letar sig rakt in i mitt hjärta och ger boken en extra dimension. Det är en mysig bokhandel i Skottland, vad kan vara bättre än det? Den håller hela vägen och bjuder på mer än en överraskning. Kanske kan den vara lite för gullig ibland, lite för puttig-nuttig kan man säga. Men inom sin genre tycker jag att den var fantastisk, och ibland behöver man en väldigt simpel bok att läsa. Detta är en varm feelgood-roman när den är som allra bäst!
 
 
 
0 kommentarer

DE SJU SYSTRARNA

 
Författare: Lucinda Riley
Antal sidor: 536
Första stycket: ”Jag kommer alltid att minnas exakt var jag var någonstans och vad jag gjorde när jag fick veta att min far hade dött. Jag satt i den vackra trädgården utanför min gamla skolkamrat Jennys hus i London, med ett exemplar av The Penelopaid uppslaget men oläst i knäet, och njöt av junisolen medan Jenny var och hämtade sin lilla pojke från daghemmet. Jag kände mig lugn och visste att det hade varit en bra idé att åka iväg. Jag tittade på den knoppfyllda klematisen, som uppmuntrades av sin soliga barnmorska att föda fram sin överdådiga färgprakt, när min mobiltelefon ringde. Jag lastade en blick på skärmen och såg att det var Marina.”

HANDLING:
Maia D’Aplièse och hennes fem adoptivsystrar samlas i sitt barndomshem Atlantis, ett vackert slott vid Genevasjöns kust, efter att deras adoptivfar, den mystiske miljardären Pa Salt, har gått bort. Underligt nog har han redan begravts till havs, men varje syster tilldelas varsin ledtråd som ska vägleda henne i sökandet efter sitt ursprung. Maias ledtråd leder henne till en förfallen herrgård i Rio de Janeiro. Väl där börjar hon lägga samman pusselbitarna

Åttio år tidigare, 1927, under Rios Belle Epoque, planerar Izabela Bonifacios far för hennes giftermål in i aristokratin. Under tiden arbetar arkitekten Heitor da Silva Costa på en kristusstaty som ska kallas Cristo Redentor och behöver resa till Paris för att finna den rätta skulptören som kan färdigställa hans verk. Den äventyrslystna och passionerade Izabela övertalar sin far att låta henne följa med Heitor och hans familj till Europa innan sitt giftermål. Där, i Paul Landowskis studio utanför Paris och på de intima kaféerna i Montparnasse, träffar hon den unga och ambitiösa skulptören Laurent Brouilly, och genast vet hon att hennes liv aldrig kommer bli sig likt.


OMDÖME:
Ibland får man väldigt stora förväntningar på en bok redan när man läser baksidan. ”De sju systrarna” var en sådan bok, och oj vilken bok det var! Jag älskar böcker där handlingen breder ut sig över olika tidsepoker. Där en hel släktsaga avslöjas en liten bit i taget för att mynna ut i dagens mysterium. (En annan bok med denna uppbyggnad är också en av mina absoluta favoritböcker: ”Sophies historia” av Jojo Moyes). Det här är den första boken i en serie av sju, inspirerad av stjärnbilden Plejaderna, där vi får följa den första systerns resa till Brasilien i jakt på sitt ursprung. Och det är riktigt spännande! Historien om Maia och Izabela riktigt vibrerar och deras historia är både medryckande och hjärtslitande. Det blir två historier om identitet, och framför allt kärlek. Vi får följa två helt olika kulturer som båda har sin syn på kärlek, moral och lycka. Vad är rätt och fel i kärlekens namn? Vilken kärlek är i slutändan viktigast? Och vems lycka är i slutändan viktigast, din egen eller din familjs? Det blir ett porträtt av romantikens olika villkor och mynnar ut i ett starkt och hjärtskärande vägskäl: ingenting utom kärlek, eller allting utom kärlek?
 
Sedan tycker jag det är fantastiskt hur författaren har lyckats ge varje enskild syster en helt egen identitet. Trots att detta är Maias berättelse får vi lära känna alla systrar när de samlas efter sin fars bortgång. Jag trodde i början att det skulle bli lite svårt att hålla isär sex individer, men efter författarens beskrivning av dem skulle de lika gärna kunna vara en del av min sedan länge kända släkt. Och ännu ett plus är hur författaren lyckas väva ihop denna fiktiva historia med den verkliga historien om bygget av Brasiliens mest kända skulptur: Kristusstatyn. Det finns ingenting att fela på med denna roman och de över 500 sidorna bara flyger förbi. Den överväldigande känsla jag får när jag läser den kan inte beskrivas som någonting annat än magisk.
 
Det ska bli så spännande att följa den resterande berättelsen om dessa systrar, och nästa bok som står på tur kommer visa Allys resa till Norge för att hitta sina rötter, som även denna kommer kombineras med den mycket kända kompositören Edvard Griegs liv. Jag bara hoppas att magin håller i sig.
 
 
 
0 kommentarer