BARA BÖCKER!

Antal sidor: 345

Första stycket: ”En legend vilade över den där platsen. En sådan som hänger sig kvar likt en ihållande stank. Man sa att varje år på senhösten – innan regnet förvandlades till snö – så andades alpsjön olycka. Här himlen skimrade i vattnet steg den tillsammans med morgondiset som ångor ur sjön och uppför bergets sluttning. Det var paradiset som speglade sig i helvetet.”

HANDLING:

I en liten by omgiven av uråldrig skog och de majestätiska italienska alperna hittas en man naken med ögonen utrivna. Det är det första i en serie av kusliga mord.

Kriminalkommissarie och profilerare Teresa Battaglia ombeds leda mordutredningen. Battaglia är dryga 60 år och hårdhudad efter många års kamp för respekt och rang i den mansdominerade italienska poliskåren. Hon inser snart att en grupp åttaåriga barn verkar stå i centrum för mördarens intresse och när mystiska symboler börjar dyka upp kring deras hem dröjer det inte länge förrän ett av dem försvinner. När Teresa intensifierar utredningen börjar lager på lager av hemligheter, som länge dolts i skogen, komma fram i all sin ohygglighet.

OMDÖME:

Det här var en väldigt bra start på en planerad trilogi. Författaren har använt alla möjliga medel – miljöerna, klimatet, karaktärerna, historien, avskildheten – till att skapa en riktigt snyggt komponerad mordhistoria som bjuder på det mesta. Det tar inte lång tid innan jag börjar tycka om Teresa Battaglia. Här har vi en bestämd kvinna med tjockt skinn på näsan som vet hur man får saker gjorda. Men fortfarande med en puttrande värme och en glimt i ögat som påminner om att hon bara måste sätta ner foten för att inte tryckas ner själv som kvinna i ett hav av män. Hennes relation till sin nya assistent, inspektör Marini, bjuder på en hel del intresse, hur hon ständigt utmanar honom och biter beskt till allt han har att komma med, samtidigt som hon utstrålar ett slags överbeskyddande med en touch av moderlighet. Det ska bli sannerligen intressant att följa denna process.

Miljön är långt borta från de italienska storstäderna. Borta är solen, värmen, alla höghus och maffian. Istället är det små italienska byar uppe i Alperna där det karga landskapet har format samhällets invånare, både på gott och ont. Småstadsmentaliteten lyser starkt, hemligheter bevaras alltid i grupp och för att överleva måste man gå med strömmen för att inte drunkna. Den lilla staden Traveni var som en egen liten värld och det hugger ständigt till i hjärtat när hemligheterna börjar nystas upp en efter en. Intrigen i sig känns annorlunda, nyskapande, och jag har aldrig läst någonting liknande tidigare. Ibland är det på gränsen till lite för mycket, men det är en gräns som ändå hålls stången. Det är rått, kallt, ilsket, kärvt, suggestivt, nästan en handling som skaver lite på alla möjliga sätt, men tillsammans med det intressanta klimatet och dynamiken mellan Battaglia och hennes kollega blir det otroligt spännande och jag läser med stort engagemang.