BARA BÖCKER!

TITEL: Marcoeffekten

FÖRFATTARE: Jussi Adler- Olsen

ANTAL SIDOR: 481

FÖRSTA STYCKET: ”Den sista morgonen i Louis Fons liv blev som en stilla viskning. Han satte sig upp på britsen med sömniga ögon och grusigt huvud, smekte den lilla som legat och snusat honom på kinden, och torkade snoret av hennes bruna lilla nästipp. Sedan stack han fötterna i sandalerna på jordgolvet. Han sträckte på sig och kisade mot det soliga rummet, som uppfylldes av hönskackel och avlägsna rop från pojkar som skar ner bananklasar från palmerna.”

HANDLING:

Den femtonårige Marco har under hela sin uppväxt tvingats till kriminalitet av sin farbror Zola. När han förstår att farbrodern vill lemlästa honom, för att han ska kunna dra in mer pengar och för att Zola ska kunna kontrollera honom bättre, så gör Marco det omöjliga: han flyr och försöker ta sig ur klanens järngrepp. Men under flykten finner han av en slump en fruktansvärd hemlighet, som Zola och klanen med alla medel vill förhindra från att komma ut.

Marcos nya tillvaro i Köpenhamn blir snart en kamp för livet. Och det är inte bara klanen som vill se honom död. Kriminalinspektör Carl Mørck och hans assistenter Assad och Rose från Avdelning Q följer trådar som leder dem till bankvärlden, in i regeringen och ända till Afrikas djungler.

OMDÖME:

Jag har kommit fram till femte delen i serien om Avdelning Q. Som alltid gillar jag språket, det är lättläst med bra driv. Men författarens styrka ligger dock inte främst i språket utan i intrigerna som byggs upp och personteckningarna som växer fram. Och kanske är det just därför som jag tycker detta är den svagaste delen i serien hittills. Trots att jag till viss del uppskattar spänningen kring Marco och hans svårigheter att överleva på gatorna och fly från Zola så tycker jag att det tar lite för mycket plats. Det blir för mycket fokus kring Marco till den gräns att jag börjar sakna Avdelning Q och de intressanta karaktärer som finns där och som författaren hittills ägnat så mycket tid och omsorg att teckna fram. Den annars så intressanta dynamiken mellan Carl Mørk och Assad får verkligen stå tillbaka i denna del och jag tycker boken förlorar på det.

Överlag har jag inte så mycket mer att säga om ”Marcoeffekten”, annat än att jag hoppas balansen kommer tillbaka i kommande delar. För det här var inte dåligt, men jämfört med tidigare delar faller den lite platt.

Tidigare delar i serien om Avdelning Q:

Kvinnan i rummet, Fasanjägarna, Flaskpost från P, Journal 64