MIRAKLET
Författare: Emma Donoghue
Antal sidor: 300
Första stycket: ”Resan var inte värre än vad hon hade föreställt sig. Tåg från London till Liverpool; ångbåten anlöpte nästa dag Dublin; ett långsamt söndagståg västerut till en stad som hette Athlone. En kusk väntade på henne. ”Mrs Wright?” Lib hade lärt känna många irländare, soldater. Men det var några år sedan, så nu fick hon anstränga sig för att uppfatta vad kusken sade.”
HANDLING:
Anna är elva år och bor med sin djupt troende familj på den irländska landsbygden. Trots att hon helt slutade äta för fyra månader sedan verkar hon vara vid god hälsa. Hennes familj tror att hon är utvald av gud, och att hon kan komma att bli Irlands första helgon på över 500 år.
Fallet väcker stor uppmärksamhet i hela landet och journalister och turister flockas kring stugan där hon bor. Dit kommer också sjuksköterskan Lib som ska vaka över Anna för att se till att det inte är något fult trick. De två utvecklar ett slags vänskap och Lib blir alltmer orolig.
Anna får verkligen ingen mat - i alla fall inte vad Lib kan se - men med tiden börjar hon uppvisa diffusa och skrämmande symptom.
OMDÖME:
Det här är en bok som jag skulle beskriva som en långsam, historisk thriller. En kombination som kanske vid första anblick inte väcker så mycket extas, men jag fullkomligt älskar det! ”Miraklet” var väldigt fängslande och mångbottnad och spänningen är liksom inbäddad i handlingen. Ovissheten ligger och pyr mellan raderna och sanningen kommer fram i små portioner för att leda fram till en självklarhet. Men sanningen är inte lika självklar för alla. Det religiösa ligger som en tung matta över handlingen och det som framgår är en kultur där skuld och botgöring inte bara styr människors handlingar, utan också deras tankar. I en väldigt tät och mörk berättelse får vi se ett händelseförlopp från två perspektiv: det religiösa och det vetenskapliga, och tankarna där emellan visar en både engagerande och svårlöslig konflikt. Det är en berättelse om förkärleken till att se vad vi vill se. En berättelse som genom stark tro förklarar hur Annas föräldrar endast ser ett helgon och kan känna ingenting annat än stolthet, när deras dotter i verkligheten svälter och dör framför deras ögon. Ett barns lidande och död ses istället som ett Guds mirakel.
Jag läser med ett stort engagemang och det är så att hjärtat börjar banka på sina ställen. Lib står som motsatsen till oförståelsen och förnekelsen och bandet mellan henne och Anna utvecklas under historiens gång. Spänningen ökar i styrka för att kulminera i ett vad jag trodde skulle vara det enda möjliga slutet, men som istället slutar helt oförutsägbart. Det är ett väldigt sorgligt händelseförlopp som faktiskt leder fram till ett väldigt fint slut som enligt min mening troligtvis inte skulle vara möjligt enligt verklighetens lagar. Men det fungerar i alla fall och knyter istället an till bokens titel. Miraklet ligger inte i det religiösa, utan i vänskap, omtänksamhet och medmänsklighet.