TVÅ SEKUNDER I BYRON HEMMINGS LIV
Författare: Rachel Joyce
Antal sidor: 397
Första stycket: ”1972 lade man till tvp extra sekunder till tiden. Storbritannien beslutade också om inträde i gemensamma marknaden, och ’Beg, Steal or Borrow’ med The New Seekers var årets bidrag i Melodifestivalen. Sekunderna lade man till eftersom skottåret gjorde att tiden var ur led i förhållande till jordens rörelser. The New Seekers vann inte Melodifestivalen, men det berodde inte på jordens rörelser och inte på de två sekunderna heller.”
HANDLING:
År 1972 läggs två sekunder till tiden, för att balansera klocktiden med jordens rörelse. Byron Hemmings visste detta eftersom James Lowe hade sagt det till honom. James Lowe var den smartaste pojken i skolan. Men hur kan tiden ändras?
När tiden flyttas fram sker det ofattbara. När Byrons mor kör honom till skolan den morgonen är hon stressad. Hon gör ett oförlåtligt misstag och deras perfekta värld krossas för alltid. Går det att skylla på de två sekunderna? Kan det som hände någonsin rättas till?
OMDÖME:
Jag har tidigare läst ”Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd” som fick lite blandade åsikter, och jag kan nog säga detsamma om ”Två sekunder i Byron Hemmings liv”. Den senare är betydligt mörkare trots att det fortfarande finns en viss lätthet i språktonen. Rachel Joyce är en skicklig författare och en väldigt duktig berättare. Det som står ut mest är de välformulerade och levande miljöerna tillsammans med mycket inre känslor som gestaltas på ett trovärdigt sätt med bibehållet intresse. Historien skiftar mellan nutid och dåtid och flätas till slut samman i en smärtsam sanning. Allt som allt tycker jag att den övergripande känslan för boken påminner väldigt mycket om ”Den besynnerliga händelsen med hunden om natten” som även den behandlar ett mörkare ämne med lätthet genom en liten, annorlunda pojkes ögon.
Karaktärerna är lite distanserade men detta passar ändå väldigt bra ihop med tidsandan. Det som istället drar ner historien är det faktum att allting, trots skicklig sammansättning, känns ständigt fragmentariskt. Stundtals står historien och trampar på samma ställe utan att komma någon vart och ibland tar den ett sådant stort kliv att jag nästan tappar tråden. Och trots vissa starka inslag hamnar boken i ett slags ingenmansland där den varken är tillräckligt drabbande eller tillräckligt underhållande. Allt som allt en väldigt bra bok som i slutändan inte riktigt fastnar hos mig och som jag nog kommer glömma bort ganska snart.
