YOGA FÖR NYBÖRJARE
Författare: Helena Forsman
Antal sidor: 285
Första stycket: ”Motorernas stadiga brummande sjönk för att sedan tystna helt. Klirrandet från drinkvagnen och sorlet från de andra passagerarna dog ut. Anna kände bältet, det var hårt åtdraget. Ordentligt fastspänd i flygplansstolen föll hon fritt genom luften, störtade mot marken utan räddning. Det stack i händerna. Som om mobilen gav ifrån sig elektriska stötar eller var täckt med syra som frätte sönder den känsligaste huden på fingertopparna. Anna ville kasta ifrån sig mobilen, men förmådde inte släppa greppet. Egentligen visste hon att det bara var sms:et som var giftigt. Det korta meddelandet dödade allt hopp.”
HANDLING:
När Anna sätter sig på flygplanet till Mallorca kan hon äntligen pusta ut. Hon har just blivit klar med förberedelserna inför sitt bröllop med pojkvännen Thomas. Kyrkan är bokad, tårtan beställd och inbjudningskorten skickade. Nu väntar två veckors yoga för nybörjare.
Men precis innan planet lyfter raseras Annas till synes perfekta liv - av ett sms från Thomas. Ett meddelande som uppenbarligen inte var avsett för henne. Och nu, eftersom yogalägret kräver två veckor av digital detox, kan hon inte göra annat än att andas, fokusera på yogan
och försöka hindra sitt krossade hjärta från att falla i bitar. Det visar sig lättare sagt än gjort när yogaläraren Skye dyker upp, som råkar vara världens vackraste man.
OMDÖME:
Jag brukar vanligtvis inte läsa sådana här böcker - där både omslag och baksidestext fullständigt skriker medelålders kvinna förlorar sig själv och lyckas återigen hitta sig själv tack vare hypersnygg karl i ett exotiskt land - och förvånade mig själv genom att ens plocka upp den. Men nu blev det så här och jag kan erkänna att det är hyfsat underhållande feel-good med en liknande känsla som ”Eat, pray, love”, trots att jag inte kan påstå att ”Yoga för nybörjare” på något sätt når upp i samma standard, och då tycker jag inte att ”Eat, pray, love” var så bra från början heller. Det handlar om att hitta sig själv och sin plats i livet, om att gå vidare, förlora en vän för att sedan hitta en annan. Anna som karaktär är inte så speciellt sprakande på något sätt, faktiskt är hon ganska jobbig för det mesta, men hennes bakgrundshistoria är hyfsat intressant att följa och jag finner ett visst engagemang att bli involverad i de val hon gör och hur hon hanterar krissituationer. Språket är lättläst med humor i kombination med en mer allvarlig bakgrund som uppbringar en del sorg.
Men det blir inte riktigt tillräckligt. Feel-goods måste för mig innehålla mer svärta för att balansera ut det gulliga och romantiska och det tycker jag saknas här. Det är gulligt och lättläst men jag blir aldrig riktigt engagerad. Det blir istället alldeles för sockersött och förutsägbart. Det är hyfsat trevlig läsning som inte kräver så mycket hjärnkapacitet för att ta sig igenom, men det är ingenting som fastnar eller engagerar mig speciellt mycket. Sedan köper jag inte riktigt förhållandet mellan Anna och Skye. Attraktionen känns inte riktigt äkta och alla trånande blickar och slemmiga dialoger får mig att fullständigt storkna på helt fel sätt. Det här kan säkert fungera bättre för en annan läsare, men jag ska inte läsa sånt här.
