BARA BÖCKER!

Författare: Ewa Klingberg

Antal sidor: 344

Första stycket: ”Hovslagen ekade när de tre ryttarna passerade genom kungaborgens södra valv. Det var den sista söndagen i oktober månad och kung Valdemar Birgersson höll på att klä sig för att bevista mässan tillsammans med sin hustru Sofia Eriksdotter. Regnet strilade ner. Upprörda röster och skramlande svärd närmade sig kungens rum. Tjänstefolket drog sig tillbaka och kungen gjorde sig redo att ta emot det oväntade besöket. Dörren for upp och en vakt klev in i sällskap med tre blöta och leriga hirdmän. De stegade fram mot Valdemar och svepte av sig sina huvudbonader.”

 

HANDLING:

Sissela Konradsdotter föds 1252 i smålandet Njudung. Hennes far är känd för sin magiska förmåga att förvandla stenar till konstverk. Hans berömmelse når ända till kungaborgen i Stockholm, och han får en inbjudan av kung Valdemar.

Dottern Sissela följer med till Stockholm och snart är hon en central del av kung Valdemars liv. Men maktstriderna och intrigerna på kungaborgen tvingar henne på flykt. Med sig får hon kungens frilloson Eskil och den ring som under århundraden burits av kvinnor i maktens närhet. En dag många år senare hinner verkligheten i kapp Sissela, och hennes hemligheter riskerar att avslöjas.

 

OMDÖME:

Jag har nu kommit fram till den sjunde delen i serien ’Släkten’ och det jag främst uppskattar är att serien nu kommit tillbaka till en känsla av homogenitet och både språket och ringen har hittat rätt ton igen. Men tyvärr hamnar denna del ganska långt ner. Det är förvisso en väldigt intressant tidsperiod som gestaltas där kvinnans roll är sannerligen spridd. Hon tillåts ta lite mer plats i offentligheten men ska fortfarande helst röra sig i skuggorna. Sissela anammar den väldigt maskulina rollen som stenhuggare och Helenas dotter Ylva från den tidigare delen i serien är nu vuxen och har tagit över sin mors roll som stark krigare som är skicklig med både svärd och pilbåge. För mig blir det också extra spännande att läsa denna del i serien då den tar upp en del av historien som utspelar sig i min hemstad genom Nyköpings gästabud. Det är lättläst trots trovärdig dialekt och innehåller det mesta som gör en bra historia: drama, spänning, romantik och en hel del historia. Överlag tycker jag att styrkan i denna del i serien ligger i dess miljöbeskrivningar som verkligen målar upp en trovärdig bild av 1200-talets senare hälft. Men det finns tyvärr mycket att ifrågasätta.

Det mesta känns väldigt kortfattat och åren flyger fram alldeles för fort, ofta går det ett eller flera år mellan varje kapitel och jag har till slut svårt att följa tråden. Detta leder tyvärr till att det blir väldigt rörigt och spretigt på sina ställen och karaktärer som verkade ytterst viktiga till en början försvinner helt plötsligt på ett eller annat sätt och jag vet till slut inte riktigt vem jag ska engagera mig i. Sedan tycker jag överlag att det är svårt att komma nära inpå karaktärerna och inte ens Sissela lyckas riktigt fånga mitt intresse, vilket är synd då jag tycker att hon har stor potential. Karaktärerna blir lite för ytliga och det lämnas inget större utrymme till personliga reflektioner annat än korta inslag av rädsla. Jag hade önskat lite mer djup. Tyvärr en bieffekt av den flyktiga tidsaxeln. Ett ypperligt tillfälle hade varit att ge Sisselas kärlek till sitt yrke mer plats. Det finns ett visst underhållningsvärde men trots att det blir hyfsat spännande mot slutet löser allting upp sig alldeles för enkelt. Sammanfattningsvis en hyfsat underhållande del som ändå lämnar över historien till nästa del på ett smidigt sätt, men som fristående verk var det tyvärr inte speciellt märkvärdigt.