DEN TYSTA PATIENTEN
Författare: Alex Michaelides
Antal sidor: 320
Första stycket: ”Jag vet inte varför jag skriver det här. Eller, det stämmer inte. Jag vet förmodligen varför men vill inte erkänna det för mig själv. Jag vet inte ens vad jag ska kalla det – det jag skriver. Det känns lite pretentiöst att kalla det dagbok. Jag har inget särskilt att berätta. Anne Frank skrev dagbok, men det är inget någon som jag gör. ’Journal’ låter för akademiskt på något vis. Som om jag hade för avsikt att skriva varje dag och det har jag inte – blir det för mycket rutin över det hela kommer jag att sluta.”
HANDLING:
Alicia Berensons liv är till synes perfekt. Hon är en känd konstnär gift med en eftertraktad modefotograf. Tillsammans bor de i ett lyxhus med stora fönster och utsikt över en park i ett av Londons mest fashionabla områden. En kväll kommer Alicias make hem från en modefotografering och Alicia avlossar fem skott i hans ansikte, för att därefter aldrig mer säga ett ord. Alicias vägran att prata eller komma med någon som helst form av förklaring förvandlar en våldsam familjetragedi till någonting mycket större: Ett mysterium som fångar allmänhetens fantasi och gör Alicia den tysta patienten ökänd.
Theo Faber, rättsmedicinsk psykoterapeut, har väntat länge när han till sist får chansen att ta sig an fallet. Hans besatthet av Alicia av att få henne att prata och att få fram sanningen om det brutala mordet på hennes make leder honom allt djupare in i hans eget psyke och hans egna motiv, tills det hotar att förgöra honom.
OMDÖME:
Jag brukar vara väldigt skeptisk till så kallade hypade romaner som rosats både hit och dit, men ”Den tysta patienten” var verkligen värd sina komplimanger! Det är en sann thriller med det skevt obehagliga som ständigt ligger i bakgrunden. Språket flyter på bra och författaren har fått till det annars så sällsynta som en bra balans mellan inre monolog och handling. Allting känns meningsfullt och ingenting känns som utfyllnad, någonting som annars brukar tappa ganska många poäng för min del. Det är ingenting extraordinärt med handlingen i sig men mysteriet med kvinnan som vägrar prata kryper snart under skinnet på mig och håller mig engagerad till och med sista sidan, som bjuder på ett minst sagt omvälvande slut.
Författaren har verkligen ett sinne för detaljer och en stor insiktsfullhet i det mänskliga psyket som för handlingen framåt i ett sådant intressant ljus att jag som läsare inte inser att jag blivit manipulerad och lurad förrän slutet kommer. Förutom Alicias snåriga historia får vi också parallellt följa Theos komplicerade barndom och liv vilket är en väldigt intressant touch till handlingen. Det är lika mycket ett mysterium som involverar Theo och jag misstänker ganska snart att Theo inte är så trevlig som han ger sken av att vara. Jag har sett i andra recensioner att ”Den tysta patienten” har fått lite blandade åsikter och mycket verkar landa i hur intressant man finner psykologi samt hur lätt man hade att gissa sig till slutet. Jag finner psykologi intressant och hade ingen aning om slutet, så för mig hamnar denna bok i toppen. Men det kan vara värt att påpeka att extremt vana thriller-läsare verkar ha haft ganska lätt för sig att gissa slutet, så tillhör man den kategorin får man väl läsa ”Den tysta patienten” på egen risk. För mig visar den istället prov på riktigt snygg insiktsfullhet och berättarteknik, otroligt välavvägd balans mellan snack och verkstad samt ett slut som slog mig med häpnad. Jag har ingenting att klaga på.
