DET FÖRSTA CHIFFRET
Författare: Denise Rudberg
Antal sidor: 264
Första stycket: ”Iris blickade ut över Östersjön och solen som snart skulle leta sig ner mot horisonten. Föga anade hon denna sommarkväll vad detta vatten skulle komma att symbolisera för henne för resten av hennes liv. Ett hav hon älskat skulle komma att stå för död och den djupaste sorg.”
HANDLING:
Tre unga kvinnors liv förändras för alltid i andra världskrigets Stockholm. Året är 1940. Samtidigt som hotet från Nazi-Tyskland växer sig starkare förenas tre kvinnor: Signe flyttar från landet till storstaden. Elisabeth säger upp sig från sitt jobb under dramatiska omständigheter. Iris flyr från Estland med sina två söner. De väljs ut av regeringen för att genom signalspaning knäcka tyskarnas kod. I en tid då ingen vet var man har den andre och där farliga män med tveksam moral verkar i det fördolda, blir Signe, Elisabeth och Iris livsviktiga för rikets säkerhet.
OMDÖME:
Det här var min första upplevelse av Denise Rudberg men jag har läst och hört att hon ska vara en duktigt författare. ”Det första chiffret” är den första delen i en serie som kallas Kontrahenterna och jag vill definitivt läsa fortsättningen. Jag skulle vilja beskriva den som en svensk version av ”Dolda tillgångar” med ett litet stänk av filmen ”Imitation Game”. Det är en historia om hemligheter, oroligheter och framför allt tre starka kvinnor. Jag tycker mest om Signe, trots att hon ibland kan framstå som lite väl blyg och naiv är hon i slutändan den perfekta kombinationen av självsäker och ödmjuk, ju mer jag läser desto mer växer hon som karaktär. Även Elisabeth och Iris framstår som sympatiska karaktärer, dock tycker jag att de är lite mer svart-vita i sina personligheter. Författaren ger handlingen genom att skickligt skifta mellan de tre kvinnorna med ett flödande språk som alltid har en liten touch av varje karaktärs personlighetsdrag. De ger alla samma historia, men har samtidigt väldigt olika förutsättningar och bakgrund som, trots att de sitter i samma båt, ger dem väldigt olika tankar och åsikter. Det skapar ett väldigt intressant sätt att ta till sig handlingen.
Det är inte action-späckat på något sätt utan snarare en lågmäld spänning som ruvar i det undangömda. Alla tvingas lita på alla men samtidigt kan ingen lita på någon. Ett väldigt intressant och engagerande porträtt av Sverige under krigsåren och författaren får verkligen till känslan av att vara nöjd för det lilla och hitta glädje i de allra minsta ljuspunkter, ett exempel är när Iris upptäcker att det finns riktigt smör i kylskåpet. Trots att författaren tar sig många friheter och främst gör avtramp i sin egen släkthistoria finns det en stor trovärdighet för tiden, hur man tänkte, tyckte och levde. Hur man hittade nya sätt att brygga kaffe för att dryga ut ransonerna och hur kvinnorna fick virka sina egna bindor. Om något hade jag önskat att handlingen fokuserat lite mer på själva chifferlösningarna. Lite mer knep och knåp kan man säga. Sedan kan jag inte undvika att tycka att denna del av serien mest känns som en introduktion. Precis när det börjar ta fart huggs handlingen av och tvingar mig att vänta på nästa del innan denna knappt har börjat. Jag kan ändå förlåta detta tack vare en välskriven historia med starka karaktärer och ett bra driv. Om något ger det abrupta slutet bara ett ännu starkare sug efter nästa del i serien, och jag är innerst tacksam över att jag vet att det kommer en. Så det blir inte full pott, men väldigt nära, och jag har höga förväntningar på nästa del.
