BARA BÖCKER!

SÖTA, RÖDA SOMMARDRÖMMAR

Bokrecensioner, Bästa böckerna, Deckare, Feel good Permalink0

 

Författare: Christoffer Holst

Antal sidor: 304

Första stycket: ”Det är en ljuvligt varm dag när jag kliver på båten mot mitt nya liv. Båten som ska ta mig bort från allt som varit. Till något alldeles nytt. Iväg från allt som har hänt de senaste månaderna. Alla tårar, alla nätter framför olika tv-serier med skeden djupt nere i Ben & Jerrys-kartongen. Eller – det kanske är så det borde ha sett ut. Det är i alla fall så jag alltid har föreställt mig ett break-up. Okej, någon enstaka människa kanske drar till Australien och hoppar bungyjump eller paddlar Nilen fram på en krokodil med något slags mål att hitta sig själv. Men det finns ju bara ett sätt som är filmiskt när det kommer till att hantera ett break-up – och det är att gråta alla tårar som behöver gråtas och äta all glass som behöver ätas. Vilket är mycket. Mycket, mycket glass.”

 

HANDLING:

Cilla Storm har just blivit dumpad av sin pojkvän. Hennes karriär som skvallerjournalist går inte riktigt som hon tänkt sig och sparkapitalet räcker inte längre till det där drömmiga sommarhuset i skärgården. Efter uppbrottet har hon bara råd med en kolonilott på Bullholmen - en turisttät liten ö i Stockholms prunkande skärgård. Trots att hon helt saknar gröna fingrar bestämmer hon sig för att slå till.

Men när en ung kvinna hittas död på ön på midsommardagens morgon tar Cillas liv en helt ny vändning. Cilla visar sig ha varit den sista som såg kvinnan i livet och hon blir snabbt indragen i utredningen - som leds av den mycket stiliga polisen Adam. Den smått neurotiska och Chardonnay-pimplande Cilla och den strikta, välklädda Adam är så olika som två människor kan vara - ändå dras de till varandra. Men så sker plötsligt ännu ett mord som ställer allt på ända.

 

OMDÖME:

Det här var verkligen en ögonöppnare. Någonting så ovanligt som en mysdeckare, en mordhistoria blandat med feel-good, den perfekta blandningen mellan sockersött och becksvart, trevligt och hemskt, skärgårdsidyll och skräck. Som att läsa allt det bästa från Jenny Colgan med ett litet mord ovanpå som kronan på verket. Det är skrivet med stor värme samtidigt som det är roligt, bitvis erotiskt och stundvis faktiskt riktigt krypande otäckt. En riktig salig blandning som fungerar ypperligt ihop och skapar en historia som fullkomligt flyger fram. Trots denna lätta skärgårdsstämning finns ett mörker mellan raderna som inte går att förklara mycket djupare utan att förstöra slutet, men mitt i all solskensvärme och idyll framkommer riktigt djupa teman som verkligen sätter fart på tankarna. Tänk att någonting så oskyldigt kan gå så fel…

Handlingen rymmer några väldigt sympatiska karaktärer och jag gillar verkligen Cilla. Hon är lite smått ostabil på ett väldigt attraktivt vis, lite osäker på vad hon vill och tar livet med en lika stor nypa rädsla som självsäkerhet med en smått sarkastisk ton som träffsäkert beskriver vardagen. Det är roligt utan att vara krystat på något sätt och jag skrattar högt flera gånger. Och mitt i detta sugs jag in i mordhistorien, vem kan det vara av alla dessa människor i lilla Bullholmen? Det är trovärdigt och alldeles lagom spännande. Även romantiken mellan Cilla och Adam känns väldigt välbalanserad och deras relation växer fram utan att kännas konstlad. Dessutom är jag starkt imponerad över hur bra insyn denna manliga författare verkar ha i kvinnors tycke och tänkande. Om jag inte redan visste på förhand att detta var skrivet av en man skulle jag kunnat svära på att ”Söta, röda sommardrömmar” var skriven av en kvinna. Hur Cilla tänker, agerar, resonerar, vad som gör henne osäker, glad, attraherad och rädd, hur tankarna vandrar iväg och hur hon organiserar sin vardag, allting känns väldigt gediget och lätt att relatera till.

Jag har mina aningar ganska tidigt hur det kan tänkas höra ihop men blir i alla fall ganska förvånad när upplösningen kommer. Det var inte riktigt som jag hade tänkt mig. Någonting som för övrigt stämmer väldigt bra in på mina förväntningar på denna bok från första början. Den var verkligen inte vad jag hade förväntat mig - den var mycket bättre! Jag brukar inte dras till böcker med denna baksidestext och detta typ av omslag. Det finns alltid en risk att det blir för mesigt, gulligt, krystat eller en kombination av alla tre, men ibland får man erkänna sina fördomar besegrade och vara glad att man vågade chansa. Nu ser jag fram emot nästa del i serien om Cilla Storm.

 

Till top