EN ÄRLIG MAN
Författare: Lars Kjædegaard
Antal sidor: 421
Första stycket: ”Poul hörde ljudet av sin mors röst medan han höll på att göra frukostbrickan färdig i köket. Rösten ropade: ’Poul, Poouul!’ Han stirrade ut genom köksfönstret. Klockan var halv åtta. Han hade varit vaken i en timme. Himlen var redan blå och molnfri. Han vände sig bort från köksbänken och ropade: ’Teet drar, mamma. Jag kommer alldeles strax.’ Han gjorde frukostbrickan klar och bar den uppför trappan med en känsla av återupprepning. Ännu en dag tar sin början i det helwegska hemmet. Ännu en lång dag med många vändor uppför och nedför trappan. Sommardagen under en blå himmel var som ett vykort utanför fönstren, en bild som man inte själv utgjorde en del av.”
HANDLING:
Det här är historien om Poul Helweg. Poul Helweg är alltid 100% ärlig, vilket inte alltid är det lättaste. När han plötsligt får chansen att göra precis vad han vill av sitt liv, bestämmer han sig för att hyra en lokal nere i centrum. Dit köper han ett skrivbord och en fantastisk kaffemaskin och sätter upp en skylt där han bjuder in den som vill att komma in och prata en stund. Han lovar att svara så ärligt han kan på alla frågor. Snart kommer de in, en efter en, för en pratstund. Och via Pouls inkännande samtal kommer vi några av samhällets olika invånare nära.
OMDÖME:
Det här var något alldeles extra! Det mest originella och intressanta jag läst på länge, en handling som är lika ovanlig som träffsäker och som sorgligt nog säkert skulle utspela sig på samma sätt om den vore verklig: att människor blir arga över att en man visar lite vanlig jävla vänlighet. Det är fullständigt frivilligt att gå in, många går därifrån gladare, visare eller lättade och trots detta skrivs insändare som anklagar Poul att vara en falsk bedragare som tar klienter från ansedda medicinska instanser (samtidigt som väntetiden till dessa är så lång att de flesta inte ens försöker få en tid).
Jag tycker om Poul som karaktär, lite svåråtkomlig och socialt småkonstig men fortfarande varm och omtänksam, en man att lita på och en man som utstrålar trygghet. Hans ärlighet går som en röd tråd genom hela boken och det är minst sagt uppfriskande och ger upphov till såväl skratt som eftertanke. Människorna han träffar är en salig blandning och alla har olika bakgrund och problem. Det handlar om rädslor, beroenden, sjukdom, ilska, okunskap, förvirring, velande och allt däremellan. Kort sagt vardagliga mänskliga dilemman som vi aldrig riktigt kommer undan. På detta sätt är ”En ärlig man” en hyllning till mänskligheten, vad vi betyder för varandra och vad vi kan göra för varandra, med de allra minsta medel, om vi bara tar oss tiden. En väldigt trevlig överraskning är också att handlingen bjuder på mycket mer spänning och intrig än vad jag först hade trott. Blandat med djupgående samtal och intressanta funderingar kommer vandalisering, rättegångsprocesser och våld som skapar en handling som är långt farligare än vad den först utger sig för att vara. Allt som allt en väldigt bra balans mellan det lugna och det fartfyllda.
Kanske att samtalen går lite för lätt till. Skulle främmande människor verkligen våga öppna upp sig och prata så frispråkigt så snabbt inför Poul? Vem vet. Trots denna fundering försvinner dessa tankar snabbt när jag väl fortsätter läsa. Värmen och Pouls synsätt på mänskligheten överskuggar detta med bravur. Det absolut enda jag har att klaga på är den klumpiga översättningen med stavfel och konstiga meningsuppbyggnader, men detta kan jag ju inte klandra vare sig författaren eller boken för. Nu kan jag bara önska att denna man fanns på riktigt, och göra mitt bästa för att rekommendera ”En ärlig man” som en omvälvande läsupplevelse.