RÄKNA HJÄRTSLAG
FÖRFATTARE: Katarina Widholm
ANTAL SIDOR: 413
FÖRSTA STYCKET: ” ’Tag plats! Stäng dörrarna!’ Mammas hand flög upp till avsked därute, det såg nästan ut som om hon torkade sig i ögonvrån också. Håret såg så tunt och färglöst ut under hatten hon haft så länge Betty kunde minnas. Att hon aldrig sett hur liten och smal mamma var till växten. Tåget gled långsamt i väg och både mamma i den bruna kappan och Hudiksvalls station försvann ur tågfönstret.”
HANDLING:
Året är 1937 och den 17-åriga Betty lämnar Hudiksvall för att bli hembiträde hos doktorsfamiljen Molander på Östermalm i Stockholm. Hon kämpar med långa arbetsdagar och doktorinnans nedlåtande attityd. Betty är oskuldsfull och bildningstörstande och inser snart att i storstaden finns det andra möjligheter och en betydligt större frihet än vad som fanns på hemorten. Inte minst växer en stark vänskap fram med Viola, hembiträdet i grannhuset. Genom böckernas värld kommer Betty i kontakt med Martin, en universitetslektor av judisk börd, och inleder med honom en omöjlig kärleksrelation.
OMDÖME:
Det här var väldigt trevlig läsning på många sätt. Med ett tidstroget språk gestaltas en lågmäld men träffande berättelse om en svunnen tid som på något sätt ändå känns väldigt nära. Det är 30-tal strax innan andra världskriget och spänningen ligger i vardagen. Man kan inte tänka sig att det ska vara möjligt att skapa en fängslande stämning kring matlagning och hushållsarbete men på något sätt lyckas det här. Det handlar om den unga kvinnans väg ut i livet, möjligheter men också hinder, och allting beskrivs väldigt gediget och okonstlat. Betty står verkligen ut som karaktär och ger hembiträdet en stark röst och sätter arbetstiteln på den skönlitterära kartan. Hon känns varm och jag fastnar verkligen för hennes intresse för litteratur. Hon är mild och försiktig men har samtidigt en inre styrka som skapar själva drivet i handlingen, ett tänkande sinne och en stor förmåga att analysera sin omvärld.
Förutom Betty är det de historiska skildringarna mellan raderna som är bokens största styrka. Det handlar om nazism och rasideologi, men också om dåtidens syn på homosexualitet, en inskränkt kvinnosyn och framväxten av fackliga rörelser och en längtan efter lika rättigheter. Tyvärr dras tempot ned en aning för mycket i mitten, det blir lite för upprepande och själva drivet försvinner under en lång tid, men allt som allt finns här en stor potential och jag ser fram emot att följa Betty vidare på hennes resa ut i livet.
