EN NÄSTAN VANLIG MAN

 
Författare: Dan Buthler & Dag Öhrlund
Antal sidor: 569
Första stycket: ”Han ser sig omkring och har svårt att dölja sitt förakt. Brats så långt ögat når. Och korkade brudar, wannabes, några i hyggligt smakfulla klänningar, andra utstyrda som de slampor de är. Å ena sidan - vad kan man förvänta sig av en nyårsbal på Stureplan? Å andra sidan - lite kvalitet hade inte skadat. Han hade betalat nästan tre tusen för biljetten. Det hade varit värt top tusen för att hålla packet på avstånd. Vem fan hade släppt in amatörerna här? Gjorde de vad som helst för att sälja biljetter?”

HANDLING:
Christopher Silfverbielke är stjärnmäklare i Stureplans finansvärld. Beundrad och avundad, men helt känslokall och hänsynslös under den charmiga ytan. Van att få vad han vill. Och vem han vill. Men miljonerna och framgångarna är inte nog. Han kräver mer, mycket mer.

Hans Ecker är Christophers bäste och kanske ende vän. På väg att dras in i ett seriöst förhållande med Veronica, men inte beredd att släppa det ljuva livet med champagne, brudar och kokain. Johannes Kruut är rikemanssonen som på nåder får vara med i gänget, ivrig att platsa och bra att ha till hands när krognotorna blir för höga.

När miljonkonton, champagne, sex och kokain inte längre är nog, går de tre männen ännu längre i sin jakt på spänning och njutning. Med Silfverbielke som manipulerande hjärna ger de sig in i en kriminalitet som trappas upp alltmer och resulterar i mord. Katt-och-råtta-leken mellan kommissarie Jacob Colt och trion blir kicken som Silfverbielke letat efter, beviset på hans överlägsenhet.
 

OMDÖME:
Oj, oj, oj säger jag bara! Det här är någonting som jag aldrig läst förut. Jag brukar hålla mig borta från kriminalromaner, för det finns alltid en ganska stor risk att det blir klyschigt och lite töntigt och ibland alldeles för förutsägbart. Men det här var andra bullar! Det är en kriminalroman men med väldigt mycket nytänkande. Spänningen riktigt kryper i kroppen och jag blir riktigt engagerad som läsare. Huvudkaraktären Silfverbielke är minst sagt den absolut vidrigaste människa jag någonsin mött i bokform. Det är riktigt känsloladdat och hjärtat hoppar av ilska och förtvivlan på sina ställen. Och blandat med detta finns också andra sorgliga livsöden, men också några fina och kärleksfulla. Det är väldigt lätt att relatera till och boken har en stark känsla av nutid.
 
Dock tycker jag att början var lite seg och smått rörig. Personbytena är inte alltid självklara och sedan kan jag inte låta bli att känna en viss snobbig ton i skrivspråket. Jag har läst väldigt många böcker och ibland känns det som om författaren försöker lite för mycket. Det blir ibland lite snofsigt och överdrivet, där det egentligen inte behöver vara det. Det liksom skiner igenom mellan raderna. En historia som denna behöver inte det. Det blir inte toppbetyg av denna anledning, men jag kommer i alla fall läsa alla efterföljande böcker om Silfverbielke, bara för att det är så förbannat spännande!
 
 
0 kommentarer