DET LILLA BAGERIET PÅ STRANDPROMENADEN

 

 

 

 

Författare: Jenny Colgan

Antal sidor: 402

Första stycket: ”Många år senare, när hon var en gammal dam och befann sig miltals därifrån, skulle Polly ha svårt att förklara att det var så de levde på den tiden. Vissa dagar kunde de ta sig över till fastlandet med bil, men ibland var de tvungna att ta båten. Ibland var de isolerade under lång tid, och ingen visste när eller hur de skulle komma över: tidvattentabellerna visade bara tidvattnet, inte vädret.”

 

HANDLING:

Polly hade allt: jobb, bostad och pojkvän. En konkurs senare är hon alldeles ensam och när hon flyttar till ett rum ovanpå ett nedlagt bageri i en fiskeby återupptar hon sitt största intresse. Snart sprids doften av hennes nybakade bröd över strandpromenaden. Givmilt delar hon det med en skadad lunnefågelunge och de nyfunna vännerna: fiskaren Tarnie och hans besättning. Pollys buttra hyresvärdinna driver ortens bageri, men hennes bröd blir sämre för varje år som går, och hon känner sig hotad när allt fler föredrar Pollys bröd. Fast besluten att nå dit hon vill utan att trampa på någons tår tar Polly små men lyckosamma steg framåt. Och när hon får kontakt med den hemlighetsfulle biodlaren Huck och hans stormrike vän Reuben tar ett nytt kapitel i hennes liv sin början.

 

OMDÖME:

Jag älskade Colgans tidigare bok ”Den lilla bokhandeln runt hörnet”. Det var feel good när den är som allra bäst, och ”Det lilla bageriet på strandpromenaden” hamnar inte långt efter! Karaktärerna är väl beskrivna och på sitt sätt väldigt trevliga. Författaren har en förmåga att skapa fiktiva karaktärer som jag blir lite sugen på att träffa och lära känna i verkligheten. Blanda detta med underbara miljöskildringar, vardagsproblem, spänning och lite romans så har vi återigen en feel good-roman som hamnar högt upp i listan. Det är mysigt och lättläst och handlingen flyter på i ett alldeles lagom tempo och när boken är slut känner jag inte att jag saknar någonting.

Det enda jag har att påpeka är att den ibland är lite väl förutsägbar. I alla fall mer än bokhandeln. Det är ibland lite för gulligt, nästan puttig-nuttigt sött. Men jag läser vidare trots att jag redan vet vad som kommer hända. Till bokens försvar kan nämnas att det också finns partier som för mig var helt oförutsägbara vilket gör att det i slutändan nästan blir plus minus noll på den fronten. Bageriet är en underbar feel good-roman och trots att det ibland blir lite för gulligt och förutsägbart läste jag den med ett varmt hjärta och vaket sinne. Som upplevelse tycker jag nog att bokhandeln var lite bättre, men denna förtjänar en stark nia!

 

 
0 kommentarer