DEN HEMLIGA DOTTERN

 
Författare: Shilpi Somaya Gowda
Antal sidor: 377
Första meningarna: ”Det var när det började skymma som hon kände de första tydliga sammandragningarna och utan att säga ett ord till någon gick hon bort till ödehyddan. Det är alldeles tomt härinne bortsett från den lilla mattan som hon ligger på nu med knäna uppdragna till bröstet. När nästa smärtvåg sköljer genom kroppen knyter Kavita händerna så hårt att naglarna borrar sig in i handflatorna och hon biter på en gren som hon har stuckit in mellan tänderna.”

HANDLING:
Somer lever ett lyckligt och privilegierat liv. Hon har nyligen gift sig med mannen hon älskar och karriären som barnläkare i San Francisco har just tagit fart när hon gör en smärtsam upptäckt - hon kommer aldrig att kunna få barn.

Samtidigt i en indisk by bestämmer sig en fattig mor, Kavita, för att lämna bort sin nyfödda dotter. I ett samhälle som favoriserar söner, blir den enda möjliga lösningen att lämna flickan till ett barnhem. Ett beslut som kommer att förfölja Kavita under resten av livet.

Flickan Asha är barnet som flätar samman de bägge kvinnornas livsöden. Hon adopteras till USA från ett barnhem i Mumbai. Men i stället för att ge henne ett "bättre" liv, leder adoptionen till att de bägge familjerna hamnar i en intensiv accelererande konflikt. Och en dag ger sig Asha ut på resa för att finna sina rötter.


OMDÖME:
Jag har hört mycket om denna bok och efter att ha sett den utsåld i varenda bokhandel blev jag väldigt glad när jag hittade den begagnat. Och vilken bok det var! Jag kastas direkt in i handlingen, det är gripande och hjärtskärande från första sidan och tårarna sprutar redan under de första kapitlen. Det är en fantastisk historia om moderskap, identitet och kultur som håller hela vägen, men samtidigt också ett väldigt utstuderat porträtt av Indien och miljöbeskrivningarna är fantastiska. Kavita och Somer står som varandras motsatser och fattigdom blandas med rikedom, motgångar med tillgångar. Men moderskapet står som en lykta mitt i stormen. Det blir den gemensamma faktorn som binder de båda kvinnornas öden. Oavsett förutsättningar och bakgrund är de mödrar båda två.
 
Karaktärerna är djupa och det är inte bara mödrarna som får stå i centrum utan också deras familjer, och deras barn. Asha är barnet som tillhör både Kavita och Somer, som är både amerikansk och indisk, och någonstans är det detta som kommer avgöra inte bara hennes eget öde utan också alla runt omkring henne. Boken visar ett fascinerande tankesätt kring identitet och kultur, den där känslan vi får när vi undrar vem vi egentligen är. Den visar hur viktig, men också hur olika kulturer är mot varandra och att vi inte behöver definieras utifrån varken vårt förflutna eller vårt dna. Kärlek överskrider det mesta och en av de finaste meningarna jag tar med mig är också den som sammanfattar boken: ”Till syvende och sist är den familj man skapar viktigare än den man föds in i”.
 
 
 
0 kommentarer