TEODLARENS HUSTRU

 
Författare: Dinah Jefferies
Antal sidor: 425
Första stycket: ”Kvinnan höll ett tunt vitt kuvert i handen. Hon tvekade ett ögonblick medan hon lyssnade till de plågsamt ljuva tonerna från en singalesisk flöjt i fjärran. Hon prövade sitt beslut, vände och vred på brevet, som om hon hade hållit en liten sten i handen, men klistrade sedan igen kuvertet och lutade det mot en vas med slokande röda rosor.”

HANDLING:
Fylld av optimism kliver nittonåriga Gwendolyn Hooper av ångbåten som har tagit henne till Ceylon där hon ska träffa sin make. Men mannen som tar emot henne på plantagen är inte samme man som hon blev hals över huvud förälskad i hemma i London. Den grubblande och distanserade Laurence har fullt upp med arbetet på teodlingen och har inte mycket tid över för sin unga hustru. Gwen får utforska egendomen på egen hand.

Det är en plats fylld av mystiska ledtrådar till det förflutna – låsta dörrar, en gulnad bröllopsklänning i en koffert och en överväxt grav som är undangömd på ägorna. Snart blir Gwen gravid, men lyckan över det nya livet blir inte långvarig och i förlossnings-rummet tvingas hon ta ett beslut som kommer att påverka hennes liv för all framtid.
 

OMDÖME:
Det här var en väldigt bra bok! Det förflutna vävs samman med nutiden, och i slutet kommer den hemska twist som förklarar allt. Det är en fin historisk skildring av en exotisk miljö. Karaktärerna är trovärdiga och huvudpersonen Gwen förtjänar verkligen läsarens empati. Allt eftersom historien växer fram växer också spänningen och stundtals blir det väldigt känsloladdat. Förutom kärlek handlar det också om utanförskap, moderskap och diskriminering.
 
Jag kan dock tycka att slutet är lite för kortfattat. Efter att ha byggt upp historien på över 300 sidor går de sista 50 sidorna lite för fort. Jag känner att jag inte riktigt hinner med. Sedan vet jag inte om själva upplösningen är så otrolig som jag hade byggt upp den att vara. Jämför jag med många andra böcker jag läst kan den inte riktigt mäta sig på samma sätt. Men trots att slutet är kort är det ändå bra och boken förtjänar definitivt ett högt betyg.

 
 
 
 
 
0 kommentarer