TILL DE DÖDA
FÖRFATTARE: Emma Ångström
ANTAL SIDOR: 209
FÖRSTA STYCKET: ”Det finns en anledning till att jag har skrivit det här, men jag är inte säker på vilken det är. Allt är fortfarande suddigt, som i en dimma, jag kan inte vara säker på någonting. Kanske är det på grund av förvirringen jag sitter här med anteckningsboken. Kanske har jag skrivit det här för att reda ut för mig själv vad det var som egentligen hände.”
HANDLING:
Isa och hennes nyblivne make flyttar från storstaden till en herrgård på landet och planerar för sitt gemensamma liv. Allt är perfekt: hon ska äntligen förverkliga sin dröm om att öppna en liten butik och ser fram emot att bilda familj.
Men ingenting blir som hon har tänkt sig. Det vackra huset bär på en mörk historia och när maken reser bort är hon inte säker på att hon är ensam hemma. Vad döljer sig i skuggorna?
OMDÖME:
Jag har tidigare läst ”En underbar död” som verkligen satte ribban högt för mig när jag lyckligt insåg att det fanns mer att läsa av Emma Ångström. Och jag blev inte besviken. ”Till de döda” är mycket spänning på få sidor. En psykologisk thriller med skräckinslag, med övernaturliga inslag som alltid finns i bakgrunden men som aldrig tar över för mycket, där dröm blir till mardröm och lycka blir till vansinne. Det handlar om kärlek men också om sorg, och kanske när de båda inte riktigt går att skilja åt. Det handlar om att landa i livet bara för att tappa fotfästet och författaren fångar riktigt intensivt känslan av att inte kunna lita på sig själv. Obehaget ligger i ovetskapen, att aldrig riktigt veta vad som pågår i Isas huvud och vad som faktiskt händer i verkligheten.
Språket är dunkelt och suggestivt, men aldrig tungt eller svårläst. Allting är välbeskrivet och miljöskildringarna är ingående men läsaren får aldrig riktigt tillräckligt med information för att kunna lista ut vad som händer. Men på något paradoxalt sätt känns det som att detta är själva tanken bakom handlingen. Det är inte meningen att man ska veta vad som är sanning och vad som är fantasi, och i slutändan fungerar denna strategi väldigt bra. Det är en historia som verkligen suger sig fast med ett rasande tempo och nagelbitande stunder. Trots detta är det inte riktigt så läskigt att jag känner för att kolla att dörren är låst innan jag går och lägger mig, och jämför jag denna med ”En underbar död” hamnar ”Till de döda” snäppet efter, och detta är enda anledningen till att det inte blir full poäng. Men spännande var det och jag har verkligen fått upp ett intresse för Emma Ångström.
